Etikettarkiv: Kapitalbindningstid

Skillnaden mellan räntebindning och kapitalbindning

Villkor på lån varierar både vad gäller löptid (kapitalbindningstid) och räntebindningstid. Räntebindningstid avser räntekostnader och kapitalbindning när lånen förfaller och “måste” betalas tillbaka/omförhandlas.

Kapitalbindning fastställer lånets verkliga löptid, dvs. med hänsyn tagen till eventuella uppsägningsklausuler. Räntebindning fastställer räntesättningens löptid.

Räntebindning

Traditionellt har räntebindningstiden varit lika lång som kapitalbindningstiden. Numera ses det som två separata delar av finansieringsstrategin. När man ska välja räntebindningstid bör man titta på både kostnader för olika löptider men också hitta en bra balans för att sprida ränterisken.

Kapitalbindning

När ett företag ska välja hur lång kapitalbindning de ska ta måste de väga säkerheten i en lång kapitalbindning mot den billiga korta kapitalbindningen.

Genom att upprätthålla en god spridning vad gäller storlek och tidpunkter för ränteförfallen kan låntagarens finansieringskostnad jämnas ut över tid. Ränteförfallostrukturen kan ha en stark påverkan på räntekostnadernas känslighet för ränteförändringar, ju mindre diversifiering desto mer volatila blir finansieringskostnaderna. Detta blir särskilt påtagligt när ränteläget snabbt förändras. Den historiska utvecklingen av det svenska ränteläget visar att ränteutvecklingen periodvis präglats av stora förändringar.

Exempel med risk

En mycket hög andel av finansieringen med en kapitalbindning som understiger tre månader innebär t.ex. en betydande refinansieringsrisk. Om en hög andel av låneskulden även har en kort räntebindning, ökar ränterisken.